Eurogamer skriver i en liten artikel att självaste president Obama snackar om tv-spel. Bland annat har han i ett tal inför American Medical Associaton (allt det här kan man naturligtvis läsa om i länken ovan, men vem orkar klicka och ha sig) sagt:
"That starts with each of us taking more responsibility for our health and the health of our children. It means quitting smoking, going in for that mammogram or colon cancer screening. It means going for a run or hitting the gym, and raising our children to step away from the videogames and spend more time playing outside."
Som det oftast är när spel nämns i politiska sammanhang, är det ofta i en kontext där den underliggande meningen tycks vara negativ. I sammanhanget ovan, där TV-spel nämns i samma andetag som rövcancerundersökningar, kan man kanske tycka att lite väl mycket skit blir öst över mediet. Men kanske inte. Allt el presidente säger säger är ju självklarheter. Kolla din hälsa då och då, rök inte, bla bla bla. Att ungar inte ska sitta och spela TV-spel dagarna i ända med pizzakartonger och Jolt som enda sällskap, känns väl självklart (det är en aktivitet som bör sparas till senare år för att kunna avnjutas till fullo). Klart att ungarna ska ut och leka skottkärra eller vad ungar nu gör nu för tiden. Jag spelade spel OCH lekte utomhus när jag var barn, det fanns liksom inget "endera eller" när det gällde sånt. Ibland ville man sitta och spela Legend of Zelda, ibland ville man ut och leka Legend of Zelda.
Ibland lekte vi Highlander också, det var kul. Tills min bror högg mig mellan två fingrar med en snöskyffel, då förlorade leken sin charm. För att nämna andra tv-relaterade lekar som gått över styr i min barndom, lekte vi en gång McGyver och min bror höll på att strypa mig med en plastpåse han satte på mitt huvud för att simulera en kidnappning. På senade år har jag börjat misstänka att han kanske hade viss underliggande aggression mot mig. Hur som helst.
Det verkar ju onekligen ha skett en förändring i barns spelvanor sen jag var en liten parvel med käckt leende, kepsen på sned och stulna plommon i fickorna. Då tycker jag att man spelade TV-spel mer som man gjorde allt annat; det vill säga i korta intervaller, uppbrutna av någon annan aktivitet. Ibland sket man helt i spelen och hängde (bokstavligt) i sitt klätterträd mest hela eftermiddagen (ah, du ljuva idealiserade barndom). Om man ska ta vad Obama säger för vad det är, sitter ungar i USA numera inne och spelar TV-spel i sån utsträckning att det är en fara för deras hälsa, och det är säkert så i en del fall.
Kanske är det svårt att som jag gjort här dra några direkta paralleller mellan Amerika och Sverige, men vissa likheter finns nog ändå.
Den här utökningen av spelandet måste väl ha en förklaring någonstans? Tänkbart är kanske att utvecklingen av hård- och mjukvaran (m.a.o konsoler och spel) har gjort spelen mer inbjudande för sjukt långa sessioner. Onlinestöd har nog onekligen gjort sitt till. För att ta ett exempel har jag på min Xbox Live-vänlista en liten unge från England, och denna unge verkar spendera det mesta av sin tid med att spela COD: WaW, Halo 3 och Gears of War 2. Förvisso inte en empirisk studie att basera bevisningen av min något luddiga tes på, men ändå. Det känns ju som att Onlinetjänster och dylikt har en del i det här. Att spelen dessutom blivit längre, och att det finns allt fler spel som är mer eller mindre helt riktade till barn är nog en annan orsak, kan tänkas.
Men som det ju alltid är: det är upp till föräldrarna att välja om deras ungar ska ha en konsol som är uppkopplad mot internettjänsten eller inte; det är föräldrarnas ansvar att välja vilka spel ungarna ska få spela och hur länge dom ska få spela. Jag tror inte att TV-spel som medium är dåligt för barn eller för någon annan heller egentligen. Det finns naturligtvis gränser. Åttaåringar ska kanske inte spela COD allt för mycket, osv. Spel ska behandlas som vilken annan aktivitet som helst, alltså något man gör bland andra saker man gör. Spela lite fotboll (RIKTIG fotboll), kasta Pokemónkort på varandra, spela lite TV-spel. Allt är bra skit. I omgångar.
Det finns naturligtvis variabler i det här, som är svåra att räkna in. Ensamma ungar, sådana utfrysta stackars jävlar (jag, till exempel) som kanske dränker sig i verklighetsflykt för att slippa att bara dränka sig. Ungar vars farsor och morsor inte är hemma fullt så mycket som dom kanske borde vara. Ungar utan ben. Vad fan vet jag.
Vad jag vill ha sagt är att det HAR skett en förändring i hur barn, och andra också för den delen, spelar. Att förändringen är mest märkbar hos barn är för att det är barn som förväntas syssla med saker utomhus, som förväntas leka i snön och sådant. Jag tror ungar i allmänhet också VILL leka i snön och spela krockett eller vad tusan det nu är. TV-spel ska inte vara hela ens liv, varken som barn eller vuxen. TV-spel ska inte göra en fet och sjuk. TV-spel ska göra en glad. Att hälsofaran med att spela TV-spel för mycket i ung ålder skulle vara ens i samma park som hälsofaran hos en redig tarmcancer är jag osäker på, men onekligen är bägge saker man bör hålla koll på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar